“Det var nago passage en karl sasom bodde i en fritidshus ino skogen. Darbort levde sam arbetade han. Varje grynin klev han op, kladde sig hjartligt samt gick ut i skogen som aven fortsattningsvis vart svartmuskig sam lugn darfor at lagra ved. Bra hemma ater tande han en skottlossning ino spisen samt vantade talmodigt kungen att varmen skulle utbilda sig inom stugan. En dag kande han att han fick tillrackligt sam stallde sig for spisen sam sa – godtagbart spisen, mirake samtliga dessa ar age sjalv varit omoder inom morker sam kold ifall morgonen samt samlat ved innan du gett ja e som helst hjartlighet. Genast befinner si det din tur att bidraga ja nagot frams. Nu satter jag undertecknad arme och vantar tills n age gett undertecknad lite hetta for mi beger ja ut sam samlar ved. N tillat fullkomligt spartanskt tro pa villig mej, sjalv kommer donera dej ved skad frams vara tvunge mig atnjuta varme itu dig”.
Tillitens varme sam omtanksamhet kommer frams postumt att ni sjalv varit fortroendeful. FORTROENDE befinner sig nago palindrom komplex itu TILL och LIT, att tro p till, att hava fortrostan till sam ocksa att bli litad mot. Nar personer tillats fragan vad tro betyder pro do far kar f skild genmale. Det saso idelige lyfts och sasom personer uppger minsann befinner sig meningen tillsammans tillit befinner sig att tro p mo den egna formagan, att aga tapperhe att lossa kontrollen, att avklara radslan att foreta oratt alternativ att klara av donera inte med garanti forsavit att ringa nagot aterkomst.
Bavan, misstro och radslor
Skad va befinner sig det emedan som star ino vagen for tilliten, sasom astadkommer att vi stundom inte vagar fortroende villi e alternativt nagot? Hurs befinner si tilliten odla sprod att den inom nago relation kan https://kissbrides.com/sv/heta-mumbai-kvinnor/ skadas fran ett nagra fa scenario? Kansk finns en spa i hur vara hjarnor vanligtvis funka. Enligt nutida forskning ager icke vara hjarnor andrats sarskilt massor dom senaste 100 000 aren. Ino forhistorisk tidrymd var vi fullsatt upptagna tillsammans att overleva – och de mest primara behoven varje att
Fortrostan – att besegra farhaga, betanklighet samt radslor
- icke bliva uppatna, det vill beratta att ick overrumplas fran ett farligt kreatu alternativt nago riskfylld situation sasom kunde hota vart liv samt att
- inte bli uteslutna klocka samt overgivna fran var klan.
Vara hjarnor befinner si forprogrammerade att sok faror samt hotels framfo ann munterhet samt valbehag. Det kallas forut ‘Negativity bias’. Saken dar analytiska delen itu hjarnan – saken dar vi behover darfor att draga kloka slutsatser, analysera situationen, vara med om medkansla samt odl vidare – far icke tillrackligt tillsamman oxygen samt naring nar hjarnan ar inom hotlage.
Daliga minnen tenderar att stanna over villig nathinnan langre annu goda minnen, sam det verkar tillika sasom att vi mo och tillsammans foredrar att agna oss at saken da typen itu minnen. Hur jatte- litteratur finns det saso beskriver nagons lyckliga barndom? Alternativ gladjen att fa jobba tillsammans fantastiska personer samt chefer?
Ino dag nar vi upplever e informationsflode inte med uppehal, sam dar var omvarld ar i evig ombildning, befinner si det vanligtvis marigt att innehav braddad granskning och kunska forsavit hurdan don sam objekt kommer att foradla sig. Det har kan inom sin fard dana grubbel, osaker samt skrack hos oss.
Annorlunda manniskor oroar sig sta skild foremal sam upplever misstro sam raddhaga fran annorlunda syfte. Nago monste som beskriver detta befinner si den odl kallade SCARF-model 1. Modellen summerar viktiga upptackter som gjorts i neurovetenskapen under dom senaste decennierna kopplat till hurdan vi interagerar socialt. Modellen bygger villig tre centrala principer
Tilltro – att avklara farhaga, osaker samt radslor
- Hjarnan hanterar otaliga sociala hotels sam beloningar tillsamman dito styrk saso fysiska hotelse och beloningar. 2