fran land sam vatten saso befinner sig lovlig. Planen talar forsavit underbe sasom tillat och icke tillat goras inom planomradet, vilken genre utav bebyggelse och rorelse hane tillat uppratta sam hurda den skall betrakta ut.

Kommunen beslutar forsavit detaljplaner

Det befinner sig enkom kommunen som kan besluta att ta fram sam tro nagon detaljplan. Det ha kallas forut det kommunala planmonopolet. Det befinner si ocks kommunen som ansvarar stav tolkningen bruten dom innevarande detaljplanerna.

Detaljplanens innehall

Nagon detaljplan visas sasom e distinkt doman pa nago plankarta. Ino plankartan beskriver karl tillsammans linjer, symboler sam bestammelser underbe som far alternativ icke tillats goras. Plankartan befinner sig det skrivelse ino detaljplanen som befinner si juridiskt forpliktand.

At detaljplanekartan hor en planbeskrivning, sasom forklarar avsikt, innanmate och genomforande fran planen. Av och till ingar dessutom andra handlingar sasom exempelvi illustrationskarta, saso enklare visar hur bebyggelsen kan anlanda att utformas, alternativ nagon miljokonsekvensbeskrivning (MKB), saso redovisar vilken miljopaverkan en planerad verksamhet kan innebara. Saso grun mot detaljplanen tas ideligen olika slags utredningar fram, exempelvis en trafikutredning, dagvattenutredning och geoteknisk undersoknin.

Malsagande

En detaljplan anger hela tiden vem sasom amna existera uppdragsgivare samt ansvara pro saken dar allmanna platsmarken, till exempel gator sam parker. Darpa saken dar nya plan- och bygglagen kom 2011 kan det existera ett alternativ atskilliga huvudman pro allmanna platser. Kommunen befinner sig vanligtvi malsagande forut allmanna platser skad dessutom enskilda fastighetsagare alternativ samfallighetsforeningar kan besta malsagande. Om kommunen befinner sig malsagande inneba planen nagon ratt – samt ocks en skyldighet – att frigora in land sasom befinner sig amnad for allmanna platser. Huvudmannaskap medfor en forpliktelse att placera i stadga och forse dessa allmanna platser.

Genomforandetid

Va detaljplan inneha en genomforandetid gallande atminstone 5 ar samt maximal 15 ar a att den age vunnit fixa ork. Under genomforandetiden finns nago garanterad precis att bygga enligt planen. Postumt att genomforandetiden ager vandrat ut fortsatter planen att avlopa skad kommunen kan byta ut, andra alternativ slopa planen. Det normala befinner si att planer fortsatter att rora atskilliga ar postum det att genomforandetiden vandra ut. Dom aldsta nu innevarande detaljplanerna ino Falkenberg befinner sig a 1934. Genomforandetiden kan man studera villig plankartan.

Underbe tillats herre justera i detaljplanen?

Ino plan- samt bygglagen regleras bade vilka bestammelser nago detaljplan tvingas rymma samt vilka saken da tillat innefatt. Somlig regleringar som markanvandning och genomforandetid, tvungen existens tillsammans. Ovrigt, sasom bestammelser ifall exempelvis desig samt plats av byggnader samt markens hojdlage, far existens med. Samtlig planbestammelser tvungen aga support inom jamna- sam bygglagen.

Planbestammelser amna existera tydliga odl att det molnfritt framgar baksida av underben sasom inryms i annorlunda bestammelser. Do kan formuleras pa skild metod, exempelvis uttryckas som ansprak, ban, begransningar eller krav. For att det amna bliva explicit sam hanterbart ges planbestammelsen ett term gallande plankartan som visar var den innefatta.

Inom plan- sam bygglagen finns det ansprak villig att herre ino vissa stank amna reglera utvecklingen tillsammans detaljplan (PBL 4 billigt 1-4§). Kravet villi att bilda ett detaljplan erhalla evigt bred storre exploateringar sam krav pa att hantera jordyta- och vattenomraden forut bebyggelse och byggnadsverk. Skada det befinner si atskillig skilda faktorer som avgor om ett detaljplan behovs fore byggnadsnamnden kan framfora bygglov. Det age att bega tillsammans bade saken da genre it mutation som ska ske och forhallandena ino omgivningen. Skad det ar kommunen saso avgor nar samt vart ett detaljplan skal goras.

Syftet tillsammans detaljplanelaggning

Syftet tillsammans planering befinner sig att justera och bekrafta en lamplig nyttjande fran jordens underlag- sam vattenomraden postumt test inom planprocessen. Igenom do planbestammelser sasom anges ino detaljplanen https://kissbrides.com/sv/koreancupid-recension/ blir anvandningen itu terrang- sam vattenomraden bindande.

Det kommunala ansvaret och planmonopolet

Kommunen inneha forpliktelse att planera anvandningen it lan och vattenomraden. Det ar jamn- samt Bygglagen som lagger denna handhavande gallande kommunen sam som skanke kommunen sjalvbestammanderatt ovan planlaggningen. Kommunen kan nek mot att bega nago detaljplan sam det beslutet gar ej att overklaga. Detta kallas forut det kommunala planmonopolet. Det befinner sig enkom intill varnandet bruten somliga riksintressen sam inom fragor om heja och garanti saso staten, valtranad av lansstyrelsen, ager e overinseende samt kan betvivla kommunens beslut.

Beslutande fran planer

Kommunens hogsta beslutande organ, kommunfullmaktige, beslutar ifall hypotes utav oversiktsplaner samt generellt likas detaljplaner. Somliga mindre samt enklare detaljplaner kan fast an antas fran kommunstyrelsen. Forutsattningen ar da att dom enkom omfattar en mindre mangd fastigheter och att de inte ar utav offentligt hag.

Benamningen detaljplan

Detaljplaner hette tidigare stadsplaner eller byggnadsplaner (inte fri gallande om kommunen varje malsagand eller icke). Dessutom do planer som upprattats som stadsplaner alternativ byggnadsplaner benamns inom kort 1987 detaljplaner.

Medborgardeltagande

Samman varenda detaljplanelaggning inneha allmanhet och berorda, foruto lansstyrelsen och andra myndigheter sam kommunala instanser, opportunitet att tala sig slu planforslaget mirake samrads- eller granskningsskedet. Syftet ar dels att battra beslutsunderlaget via att samla in saken dar kunskap sam do asikter saso finns i det aktuella omradet, dels att bidra intressenter insyn ino forslaget samt chans att berora det.

Jamna- samt bygglagen

Det befinner sig Plan- sam Bygglagen (PBL) saso mestadels styr verksamheten runt jamna- samt byggverksamheten. Lagen befinner sig indelad inom kapitel sasom reglerar olika verksamheter. Inom Lagen finns bestammelser ifall planering it terrang och vatten samt om bebyggelse. Bestammelserna syftar mot att med overvagande av saken da enskilda manniskans frihet framjande ett samhallsutveckling tillsamman jamlika och goda sociala levnadsforhallanden stav manniskorna i dagens by sam pro annalkande generationer. Lagen beskriver vilka villko kar ska stalla spann lage bruten bebyggelse tillsamman mera, respektive vilka villko pa desig hane skall placera, samt bestar a bestammelser for saval detaljplanering sasom stav oversiktsplanering.

Ide- samt bygglagen kom 1987 och fornyades 2011. Fore dess gallde byggnadslagen a 1947. Enligt byggnadslagen hanterades detaljplanelaggning med stadsplan sam byggnadsplan vilka kar forutsatte skulle atfolja underbe som uttryckts inom saken da oversiktliga generalplanen. Aldre planer sasom stadsplaner, byggnadsplaner sam avstyckningsplaner galler idag saso detaljplaner. Dessa aldre planer inneha ej langre nagon genomforandetid.